Henrik Stenson – Full fokus

Golfkarriären har sina toppar och dalar. Det vet Henrik Stenson. 2009 vann han TPC på Sawgrass och var rankad på femte plats i världen. Tre år senare huserade han på 230 plats på världsrankingen. Tidigare stortävlingar som British Open var utbytt till klubbmästerskap hemma på Barsebäck Golf & Country Club eftersom inbjudningarna till de stora tävlingarna lyste med sin frånvaro. Han var tvungen att fatta ett beslut; Satsa ännu hårdare eller vara nöjd med den nuvarande positionen.

Vi vet alla vilket beslut han tog. 2013 var han tillbaka på allvar, med ett starkare fokus och med en nygammal mental tränare, Torsten Hansson.

Henrik Stensons framgångar under fjolåret saknar motstycke.

Han blev förste Europé att vinna FedEx Cup i USA. Under året vann han dessutom The Tour Championship och Deutsche Bank Championship, förutom World Tour Championship i Dubai. Dessutom blev det en andraplats i British Open och en tredjeplats i PGA-mästerskapen.

Han utsågs också, föga förvånande, till Årets Golfare i Sverige 2013 för tredje gången, efter att ha fått titeln två år i rad 2006 och 2007. Han blev även Årets spelare på European Tour.
Sammantaget lyckades han under året med något som ingen annan golfare lyckats med tidigare under samma år; att vinna både PGA-Tourens slutspel och Europatourens penningliga!
Under hösten var Henrik Stenson utan diskussion världens bäste och hetaste manlige golfspelare. Men eftersom världsrankingen har en eftersläpning slutade han året rankad som nummer tre.

Ute i världen nämndes hans namn med respekt. Hemma i Sverige var det mest en diskussion kring prispengar och hur någon kan vinna över 70 miljoner kronor på en golftävling. Jag vet att den diskussionen gjorde honom besviken.
Någon form av upprättelse fick han under den årliga svenska Idrottsgalan där han valdes till Årets manlige idrottare samt fick ta emot det finaste priset en svensk idrottare kan få – Jerringpriset, där svenska folket röstar fram vinnaren. Över 250.000 människor hade lagt sin röst på Henrik Stenson.
– Det var kulmen på en lång formperiod från sommaren förra året. Det är fantastiskt roligt att få utmärkelser utanför golf. Svenska folket röstade på mig och på golf. Härligt! Dessutom vet vi nu också att golf är en idrott så alla slipper fundera på det, säger Henrik i sitt hotellrum i Abu Dhabi.
Premiärtävlingen 2014 i Abu Dhabi kunde dock ha gått bättre. Han klarade inte kvalgränsen och fick plötsligt några lediga träningsdagar.
– Skönt på ett sätt även om det aldrig är roligt att missa kvalgränsen. Nu får jag en chans att varva ned lite efter all uppståndelse, säger Henrik.
Utanför hotellet är det varmt. Det är en ganska lagom temperatur för att använda ett svenskt beskrivande ord. Luftkonditioneringen surrar diskret och även om hotellrummet ligger i Abu Dhabi kunde det i princip varit vart som helst i världen.
– Nästa vecka ska jag till Dubai. Det ser jag fram mot eftersom vi bodde där i tio år ungefär och det känns nästan som hemma, berättar Henrik.

Hur fick du ditt golfintresse?
– Jag var elva-tolv år gammal och egentligen var det lite av en slump. Fotboll var mitt stora intresse men när en av mina kompisars föräldrar frågade om jag ville följa med dem till golfbanan, Gullbringa mellan Kungälv och Marstrand, hängde jag på. Det blev en massa slag, de flesta dåliga. Men några blev faktiskt riktigt bra och då var jag fast! När jag kom hem bad jag mina föräldrar direkt om några golfklubbor. Mina föräldrar spelade inte golf men de skaffade några klubbor och jag tränade varje dag. Både mamma och pappa fick skjutsa mig till banan och eftersom pappa brukade sitta och vänta under träningen började han också slå några bollar.

Var du något underbarn?
– Nej, jag var verkligen inget underbarn. Visst hade jag bollkänsla från fotbollen men jag var definitivt inte den som valdes först vid laguttagningar eller så. Talang hade jag väl kanske för golf eftersom jag kom ned till scratch när jag var 17 och började spela i juniorlandslaget när jag var 18. Men även här var jag säkert inte den som stod högst upp på landslagscoachens lista.

Teknik eller känsla?
– Jag har tränat mycket och arbetat hårt med min golf och min teknik. Det jag är bäst på är det långa spelet med långa järn och träklubbor. Visst finns det spelare som lever mycket på sin känsla, andra på en mer mekanisk teknik. Men om du ska vara med i världstoppen idag måste du vara bra på det mesta i spelet.

Kan du peka på något speciellt du gjort för att bli så bra?
– Det finns inget enkelt svar. Det handlar om så mycket, allt från fysträning till kost. Man kan säga att jag arbetat hårt med att ständigt utveckla mitt spel. När jag var rankad 230 började jag ta tag i spelet på allvar. För mig var långsiktighet och att flytta fram mina positioner bit för bit det viktigaste. Det är hårt arbete under lång tid som nu betalar sig.

Spelar din fru och dina barn golf?
– Min fru Emma var väldigt duktig i golf och gick på ett Schoolarship på South Carolina i USA. Där träffades vi 1997 och man kan säga att jag hängde vid hennes skola mycket efter det utan att faktiskt gå i den skolan! Vi spelar fortfarande tillsammans ibland, men inte så ofta tyvärr. Barnen verkar intresserade, speciellt Kalle, men vi får se. Jag har sett alldeles för många som pushar sina barn för hårt så det får ta den tid det tar.

Har du någon topplista på golfbanor?
– Om jag skulle spela en enda bana till i mitt liv så skulle det bli Old Course på St Andrews. Inte för att det är världens bästa golfbana utan för känslan och banans historia. En riktigt bra golfbana är också TPC Sawgrass, som har en underbar blandning mellan ”risk och reward”. Augusta National kommer sedan med sin makalösa finish och kondition.

Vad gör du när du inte spelar golf?
– Att vara ledig överhuvud taget känns väldigt främmande för mig. Det blev inte så mycket med det under fjolåret. Ibland undrar jag faktiskt hur jag orkar med allt ståhej. Jag var borta från familjen 32 veckor förra året på tävlingar och jag hoppas att barnen tycker det är OK att jag kommer ut och in i deras vardag sådär. För mig är det lyx att inte göra någonting. De få gånger jag är ledig brukar jag försöka tillbringa så mycket tid det går med familjen och faktiskt sova i min egen säng. Någon gång per år blir det också lite skidåkning och någon fisketur.

Spelar för Callaway Golf

– Från och med i år är jag ”Staff Player” för Callaway Golf vilket innebär att allt jag har i min golfbag är produkter från Callaway förutom bollarna. Där spelar jag Titleist. Även om jag nu är en Callaway-spelare ”på riktigt” har det alltid funnits många Callaway-klubbor i min bag. Mina järnklubbor är Legacy Black med Nippon Modus X-stiff skaft. Mina metalwoods är Callaway Octane 3 wood med 12,5 graders loft och X Hot 4 wood med 17 graders loft. Drivern är en Big Bertha Alpha med 9 graders loft. Callaway har fantastiska produkter och jag är glad över att ha fått ett djupare samarbete med dem.

Vet du hur mycket pengar du spelat in?
– Nej, egentligen inte på rak arm. Men det är inte pengarna som driver mig. Det kanske låter lite löjligt. Att få tvåla till de 30 bästa spelarna i världen i PGA-slutspelet och att gå i ledarboll med Tiger Woods i FedEx Cup och slå honom med nio slag gav mig faktiskt  större tillfredsställelse än segerchecken. Självklart är jag inte den som är den utan checken är trevlig också, fast belåtenheten att spöa de 30 bästa smäller högre än att få tio miljoner dollar i segerpremie. Men nu är det 2014 och 2013 har varit. Det är dags att stänga böckerna och köra vidare!

Vad har du för målsättning 2014?
– Eftersom 2013 var ett sådant rekordår på många sätt finns det en risk att 2013 kan ha varit min karriärs bästa säsong. Jag är ganska krass när jag konstaterar det. Givetvis hoppas jag inte att det blir så och givetvis är allt fokus och alla förberedelser inriktade på att göra en ännu bättre säsong 2014 och en ännu bättre igen 2015 och framöver och jag tror att jag har goda möjligheter att klättra ytterligare på världsrankingen.

Ett stort fokus framöver är att försöka vinna Majors. Jag vill verkligen vinna en av golfens fyra Majors.

Inte för att bli förste svensk att göra det, men för att när karriären ska summeras så är det Majors som har stor betydelse. Mycket större än att vinna en fet segercheck. Jag har nog fyra till fem år på mig vilket innebär runt 20 Majors om jag får vara skadefri och frisk. Det ger 20 chanser att vinna en major. Det är det som jag och min stab fokuserar på. Först blir det full fokus på Masters på Augusta. Annars är mitt största mål som Europé att vinna British Open. Därefter rankar jag Masters och US Open och så PGA Mästerskapen.

Balans mellan golf och andra engagemang

Henrik Stenson, som faktiskt är något så ovanligt som ”tvåfotad” eftersom han spelar golf från höger men skriver med vänster hand, ska snart gå ut och slå några straffar på svenska fotbollslandslagets målvaktstränare Lasse Eriksson.
– Det började som en liten ploj igår när jag åt middag ihop med några av ledarna från fotbollslandslaget, som är här på träningsläger. Straffar är väl ingen konst tyckte jag och blev utmanad direkt av Lasse Eriksson. Men herregud, honom skjuter jag mål på lätt även om jag får ta det lite lugnt så jag inte skadar mig med tanke på golfsäsongen.
Jag vet inte hur det gick med straffarna, men Henrik är en målmedveten person som säkert inte skulle anta en utmaning om han inte visste att han kan skjuta straffar.
Säsongen 2014 är viktig för honom. Det är nu han ska bevisa att fjolåret inte bara var en tillfällighet. Noggrann planering är en av nycklarna till att upprepa succén. Där det gäller för honom och hans stab att hålla koll på kalendern så att han får tillräckligt med tid till träning, vila och familjen. Helt enkelt en balans mellan golf och alla andra engagemang.
Det är ingen lätt ekvation.
– Jag brukar få frågan hur jag ska kunna toppa resultatet från 2013 men svaret blir att jag inte behöver göra det bättre utan bara göra det lika bra i år igen! säger Henrik och skrattar.
Så enkelt kan det också vara!